Och livet fortsätter...

Mitt liv. Fasiken vad man funderar över sitt liv egentligen. Är det bra eller bara onödigt? Jag tror att man varken ska tänka för mycket eller för lite. Oro är onödigt. Och att bry sig om saker som gör livet surt är också jävligt onödigt. För det är ju då livet känns jävligt surt. Jag har bestämt mig för att älska mitt liv och framför allt älska mig själv. Sedan jag bestämde mig för det så mår jag sjukt bra och tycker faktiskt att jag lever ett fantastiskt liv! Även om jag inte är mångmiljonär, även om jag inte ser ut som en supermodell (inte för att jag har det som livsmål) och även om jag inte har nått alla mina livsmål. Man har hela livet på sig att nå målen. Eller åtminstone halva. Det beror på vad man har för mål och drömmar. Men saker och ting kan alltid förändras och livet blir aldrig någonsin som man tänkt sig. Tyck inte att livet är surt för att du har en sur period i ditt liv. Du kan egentligen inte säga att livet suger försen du har levt klart det tycker jag. Det är när man är gammal och har det mesta bakom sig som man egentligen kan utvärdera livet. Om det sög eller inte. Motgångar får vi alla. Vissa mer än andra. Men man kan kämpa och göra sitt liv jävligt ballt till slut i alla fall. Det lyckliga måste få överglänsa det mörka. Jag tänker sitta och titta tillbaka på mitt liv och säga att jag levde ett alldeles fantastiskt toppenliv och inte ångra ett skit! Om jag nu lever så länge, vilket jag hoppas. I varje fall så måste man bestämma sig. Vill man något, så får man förfasiken ta och bestämma sig någon gång!
        Jag har bestämt mig för att ta tag i mitt liv och göra det till något underbart. Jag ska aldrig sluta kämpa. Egentligen har kämparglöden alltid funnits i mig. Alltid. Och nu tänds den lilla kämparglöden upp till en står låga. Nu jävlar! Mitt liv leker.


Feel good

Jag är nöjd med mitt liv. Och det känns så jäkla skönt. Jag vet att allt kommer att gå min väg i alla fall. Det som skapar nedförsbackar som leder till botten i ens liv ska man inte låta ta för stor plats hos en. Det som är bra borde få mest uppmärksamhet. Gud vad jag är klok ibland!

Jag tycker om att vara bara Sabrine.

Och jag hoppas, hoppas på ett bra besked i veckan!:) Thihi. Är ni nyfikna? Jag låter er nyfikenhet ligga kvar ett tag till...

Det börjar dra ihop sig

Okej det är hela februari och mars kvar, och även april. Sedan den 30 april tar jag studenten! JAG tar studenten! Det känns helt sjukt. Ofattbart. Att tiden går så fort det är inte klokt. Och jag börjar få mer och mer panik. Den kryper sakta närmare mig, in under huden. Jag har en hel del efter mig. Och jag är så fruktansvärt besviken på mig själv över att jag inte har tagit tag i de grejerna än. Så nu är det verkligen dags att göra det. Ta sig i kragen och råplugga så mycket man kan och orkar. Meeeen. Jag kommer att hinna med det jag ska tror jag i slutändan ändå:) Och i annat fall, vad gör det om 10 år?=) Jag är säker på att min framtid inte kommer påverkas av mina skolbetyg alls. Det är jag säker på. Och jag tycker att studenten ska bli mest underbart. Det känns lite som att det är efter studenten som det riktiga livet börjar. Det tråkiga och sorgliga med den är ju såklart att min kära lilla klass splittras<3 Jag älskar allihopa och vi är ett gott gäng. Och alla andra söta små människor. Jag hoppas att gänget håller kontakten även efter skolan.

Min plan efter studenten då? Den tänker jag hålla hemlig än så länge, om jag ens har någon plan. Men det jag vet är att allt löser sig i alla fall. Och det känns skönt att veta. Vad har ni tänkt er efter studenten?

Dagens,veckans, månadens stora...


KYLAN! Jag överlever snart inte. Jag har blivit så känslig för kyla. Jag tror att jag avlider varje gång jag går utanför dörren. I morse när jag åkte till stallet runt halv 7 så var det 23 minus! 23!!! Att det faktiskt lever människor i detta kalla land. I sommar hoppas jag verkligen på 30-35 graders värme! Minst! :) Åååh sommar... Okej att det är myggfritt nu. Men jag lever hellre bland myggor och insekter än i denna fruktansvärda kyla! Haha. Fast bäst vore det om man kunde utrota getingar, bromsar (de är värst!! Speciellt de stora som jagar en!), mygg, knott och färstingar. Nåja, man ska väl alltid ha något att klaga på. 

Hur som helst så slutar det ju aldrig komma mer snö heller! I år har det varit en riktig viner. Sverige är ett enda stort vinterland. Det är mysigt. Men nu har jag tröttnat. Jag antar att man inte är så van vid så långa vintrar,, som faktiskt var normalt för 


Stress

Jobbig dag idag. Eller en liten jobbig tid. Känner mig smått deppig (över allt o inget) och väldigt mycket stressad. Men det går över. Jag ska se till att få ner stressen. Stress. Orkar inte ens höra ordet. Bläh. Livet är hårt ibland. Hehe.

Vårlängtan

Åh vad jag vill att snön ska smälta bort! Jag vill inte längre ha snö, minusgrader och äcklig kyla. Jag känner en liten skymt av avsky till vintern nu. Usch! Det är tråkigt och deprimerande. Jag vill ha vår och värme... Grönt på träden och slippa dra på sig tusen lager med kläder för att känna någon känsel i kroppen... Nej, vintern är inte mycket i mina ögon:-)

 

Längtan

Längtan. Det känner vi nog alla. Den där känslan, det där suget. Jag tror att människan behöver få längta riktigt mycket ibland. Det är bra för oss. Det är väl längtan som får oss att stå ut lite bättre? Längtan får oss ju att bita ihop lite mer? Något att se fram emot, något att kämpa för. Sluta inte att längta. Eller snarare, sluta inte att kämpa för det ni vill uppnå, för det ni drömmer om, det ni har en längtan till.

Dagens...


1. Kalle Anka
2. Snö. snö, snö!
3. Mysiga vinterturer till häst




1. Snöstorm - Det kan väl åtminstone sluta blåsa samtidigt som det snöar gärnet?
2. Blöta strumpor - Det är hopplöst på vintern ibland...
3. Torra läppar - Aj! Vilken tur att hederliga Lypsyl finns!




Min Misse säger också god jul:)

Dagens...


Julmust!





Lera!
Den här årstiden är det värsta ihop med hästar. Leriga hästar, leriga täcken, lera upp till smalbenen i de stora hagarna... Usch för det! Jag önskar att det kunde bli snö såhär lagom till jul:)


Dagens...


...Rött hår!
Jag har kärat ner mig i rött hår. Det där riktigt röda håret.
Jag tycker att rött hår är bland det finaste som finns och jag
önskar att jag vore rödhårig. Färgat eller naturligt, love it!
Älskar också alla rödbruna nyanser! Undrar hur jag skulle
passa i rödbrunt? Det skulle nog inte vara lika snyggt med
rött, rött hår på mig. Vilket jag önskar att det var. Jag har
faktiskt haft en röd nyans i mitt hår för längesen. Lite snyggt
var det faktiskt:) Det blev faktiskt snyggare än jag trodde!
Nej men, åh ni som har naturligt rött hår och  färgar det hela
tiden, sluta färga det!:) Behåll erat fina, röda hår, jag tycker
att det är så vackert(A) Thihi.
Vackert!
Lika vackert!



Regn!
Det regnar varje dag in princip. Det har varit 2 soliga
dagar på snart 2 månader tror jag. Man blir så trött.
Jag är avundsjuk på min söta mormor som reser till
Australien just nu där det nog är mycket finare! Härligt!
Här regnar det verkligen hela tiden! Usch! Regn är mys-
igt ibland men inte varje dag.

Psykopater smyger omkring?

Det börjar bli läskigt! Jag bor ju nära ett sjukhus. Och där jag bor så har jag hört många historier om psykpatienter som har rymt och hängt sig i skogen, eller skrämt folk. För ett par dagar sen kom jag hem, och då var dörren till trapphuset låst. I vanliga fall så låses dörrarna 22.00 varje dag men är upplåst på dagarna. Jag tänkte att vafan? När jag kom in till trapphuset så stod det en lapp om att det numera kommer att vara låst dygnet runt. Nu har jag fått reda på varför. Då har en psykpatient från psykavdelningen på sjukhuset rymt och gått in till mina grannar och skrämt livet ur barnen! Fy i helvete vad förbannad jag är på NÄL (Norra Älvsborgs Länssjukhus) att de inte kan hålla koll på sina patienter? Området där jag bor har ju liksom varit så lugnt och fridfullt utan problem förut. Nu på senare tid har det börja hända en hel del. Mordförsök, rån, våldtäkt, förföljelser och rymlingar. Det är ju inte klokt att de inte lyckas hålla ordning på sina patienter. Jag känner en som jobbar där och hon berättade en gång att de brukar låta vissa gå ute, utan tillsyn. Att det finns en patient som man ska akta sig för när han får sina "psykfall" och att han kan bli jättefarlig. Och honom låter de gå fritt ute på promenader!? Hon berättade också att hon faktiskt inte skulle vilja bo i det området där vi bor. Läskigt att höra något sånt! Känns ju inte direkt jättetryggt... Vafan håll koll på patienterna, och ordna tillsyn om de ska få gå ute på promenader hur som helst?

Läsvärd blogg!

situationafrika.blogg.se 

Ni kanske kommer ihåg mitt inlägg om Madonnas dokumentär (I am because we are) om situationen i Malawi, Afrika. Och budskapet "I am because we are". Fick en kommentar av denna tjej som hade startat denna blogg .
Den här bloggen fångade mitt intresse direkt och jag hoppas att det går bra för den här bloggerskan! Mycket läsvärd blogg om barnen i Malawi och att du faktiskt kan engagera dig. Jag menar, det finns ju lösningar, det finns idéer. Det som saknas är pengar. Det är fruktansvärt hur det ser ut i världen idag, hur det kan få vara såhär. Alla är vi människor och vi andas samma luft, lever på samma planet och vårat blod har samma färg! Världssituationen är oacceptabel. Situationen i Afrika är fruktansvärd, hur kan verkligheten se ut såhär?

I am because we are.

Hejsan svejsan!
Sitter och ska snart packa lite för jag åker ju till Flyinge med mina kära klass och tvåorna i morgon. Har varit uppe och tvättat i morse. Det var tungt! Gud så trött jag var! Haha. Somnade om efter frukosten vid 12 och sov i typ två timmar! Nu sitter jag här nyduschad. Ska snart plugga och packa tänkte jag. Lika bra att börja tidigt i stället för i sista minuten sent ikväll eftersom att vi åker tidigt i morgon. För jag är alltid så velig när jag ska packa, och så packar jag alltid för mycket. Vi ska bara vara borta i en natt liksom! Men så är det för mig, när jag ska vara borta en helg så packar jag för en vecka känns det och ser ut som! Helt sjukt. Är alla tjejer sådanna eller är det bara jag?
________________________________________________________________________________________
Igår kväll så såg jag Madonnas dokumentär om när hon var i Malawi på svt1. Eller jag såg inte exakt från början utan jag började titta på den när jag bläddrade mellan kanalerna. Madonna i Malawi var nog det hemskaste jag någonsin har sett! Men också det finaste. Hur dessa människor ändå var så starka och hade orken att kämpa och leva trots denna oerhört fruktansvärda fattigdom. Jag tycker att alla människor borde se dokumentären! Dokumentären handlade om så mycket. Fattigdomen, de hemlösa barnen, överfall på små pojkar som får sina könsdelar avskurna, aids, byar, barnhem, skolgång... Jag kan inget annat än att gråta när jag ser hur illa det verkligen är. Eller visst visste jag att det var jävligt illa och att det faktiskt är såhär fruktansvärt i Afrika men när man får följa några barn och höra deras historier så inser man ännu mer! Då ser man vilken jävla skräckfylld mardröm de lever i. Jag kan inte beskriva med ord... Ni måste se dokumentärfilmen. Jag önskar såklart för allt i världen att denna fruktansvärda tid kunde vända i dessa fattiga länder, för det är fattigdomen som skapar grymheterna där också. Jag skulle kunna byta bort allt jag äger och har, t.o.m mitt liv om det skulle hjälpa mot att det skulle bli BRA och ännu mer bra och inte bara bättre i de fattiga u-länderna. Jag kunde inget annat än att gråta när jag såg det här igår. Så hemskt! Absolut de värsta historierna jag någonsin har hört från dessa föräldralösa barn, fattiga människor och folk! Se dokumentärfilmen!

Tänk om hela omvärlden kunde samarbeta och göra något. Finns det sätt att få bukt allt det här grymma? Det tror jag! Man kan inte skänka pengar till allt och hjälpa allt och alla men alla kan ju faktiskt göra något. Det är samma med dessa krig i världen... Kan man stimulera fred i världen? Finns det ett sätt? Alla vi människor kanske måste börja hos oss själva först.
Krig och konflikter har ju oftast med religion och att man inte accepterar varandra att göra. Om alla börjar med sig själva och lär sig acceptera varandra oavsett tro, levnadssätt, hudfärg o.s.v. och lär nästa generation, altså våra barn, att acceptera sig själva och andra och de lär sina barn o.s.v så kanske världen skulle bli en bra bit på väg att förbättras rejält till slut. Det är ju i alla fall en början. Men det är svårt. Det finns alltid någon jävel någon stans som måste bryta allt gott arbete. Så har det ju alltid varit och är. P.g.a brist på respekt för varandra så dessa krig.

Som budskapet i dokumentärfilmen lyder; I am because we are. Tyckte jag lät bra, eller hur? Tänk på det! 
Och alla vi människor delar ju faktiskt på vår lilla planet. Vi andas samma luft. Vårt blod har samma färg

Ha det, hörs ikväll!
Puss.

Text

Vet ni vad som är en underbar känsla? När man får ut det man känner och tänker i ren text. Känslan av att ha fått skriva av sig, att förmedla något djupt, att förmedla något som inte är så djupt, att uttrycka sig. Jag älskar att skriva! Jag har älskat att skriva så länge jag kan minnas. Jag har aldrig haft svårt för stavning eller grammatik och jag älskade varenda svenskalektion i skolan när vi fick en uppsatsskrivning eller berättelseuppgifter. Jag blir verkligen jag när jag skriver. Det är inte det att jag inte är jag i ute i livet heller men det blir så annorlunda. Ibland känner jag mig som tre olika personer. Men jag lovar, jag lider inte av personlighetsklyvning. Jag skulle kunna skriva länge, länge utan att tröttna. Om allt och inget. Det är så härligt! Så befriande.

Kvinnor och män

Åh jag blir så frusterad och arg. Jag råkade snacka med en person, självklart nämner jag inga namn eller pekar ut någon på min blogg, om just kvinnor och män igår. Personen påstod att han hade ett så manligt yrke. "Finns det egentligen kvinnliga och manliga yrken? Det är väl bara människor som drar de linjerna av vad män och kvinnor borde göra?" sa jag.
"Ehm jo. Snickare, brandman, rörläggare m.m. är ju manligt. Varför tror du att det heter brandman?" blev dennes svar. Hahahaha. Det dummaste jag någonsin hört! varför kallar man då människan för "hon" i forskningssyfte och historia/människans utveckling i så fall? Så kan man inte säga tycker jag!
"Vi män är så mycket mer än er kvinnor! Vi är starkare och vi är smartare. Ni finns bara till för en sak, att göra oss glada. Alla stora forskare är män" och bla bla bla... Det värsta var att denna personen var allvarlig. Då frågar jag mig själv; hur kan man bli så oerhört korkad? 
"Fotbollen är ju bara stor när det gäller männen..." blablabla. En lång diskussion mellan oss fördes.

Att det alltid har varit en majoritet av män som är chefer och tilldelats de "stora maffiga, proffsiga" yrkena beror ju självklart på att vi kvinnor är totalt rubbade! Absolut, för vi klarar ju ingenting! Gaah! Jämställdhet är nog ett ord som den här personen inte har hört talas om. Och det finns många olika åsikter om detta ord.

Nej men det är bara så tragiskt att man kan ha detta synsätt. Att man kan vara så rubbad och tro att intelligensen sitter i könet. Okej jämför man en man och en kvinna så är ju mannen ofta starkare fysiskt än kvinnan. Det är ju så. Skulle mannen och kvinnan hamna i slagsmål skulle väl kanske mannen antagligen segra. MEN just därför kan vi ju inte jämföra så? Det är väl därför som antagningsproven till exempelvis polishögskolan inte är samma för kvinnor som för män. Och jag säger inte att kvinnan är svag! Jag tror att många män inte skulle klara av en mensperiod eller en förlossning. Det är faktiskt rätt stört att männen också har högre lön än kvinnor. Men jag tror att det kan förändras! Varför skulle det inte kunna förändras?

Som när jag gjorde praktik hos skolans vaktmästare i ettan... "Ni ska skruva ner växthuset. Ja du kan ju stå nedanför och räcka killarna verktygen för du är ju tjej". I detta fall blev jag inte så arg just då för bland det värsta jag vet är faktiskt att just snickra, skruva, hamra och hålla på. Men det är ändå fel med denna särbehandling! Och hey, visst finns det kvinnor som också brinner för bygge och snickeri? Jag vet någon annan som hade blivit flyförbannad.

Aldrig mer vårdcentralen

Som rubriken säger så tänker jag aldrig mer undersöka något hos vårdcentralen! Gaah! Blir galen på dem! De säger en sak och ger mig ett resultat. Sedan skriver de ut mediciner som inte är att leka med till mig som jag inte ens ska ha och som man betalar dyrt för. Och sedan när man kommer till riktiga sjukhuset så säger de att det är en helt annan sak med mig och att jag ska sluta ta medicinerna som jag fick av vårdcentralen! Läkarjävlarna på vårdcentralen kan ta sig nånstans. Är rätt förbannad. De verkar inte kunna sin sak på vårdcentralen? Herre gud! Hur kunde de säga att de såg vad det var när det inte ens var i närheten?

Källstorps vårdcentral=fuckers!

Idag har jag som sagt varit på sjukhuset.

...


Hiss: Handdesinfektionsmedel! - Handsprit äger sönder allt! Haha nej men det är nästan så att man måste ha det. Superbra och hygieniskt, dödar alla äckliga och farliga bakterier. Jättesmart att ha med sig en flaska om man är ute och shoppar eller ska gå på tivoli och det inte finns tvål på toaletterna. Eller hur? Nu har de börjat erbjuda gratis handsprit på skolor i matsalen och på restauranger; hur bra som helst i dessa influensa och sjukdomstider! Har ni hört att det är slutsålt på appoteken? Många har tydligen tänkt som jag...

Diss: Tiden! - Okej inte själva tiden men för att den går för fort ibland! Detta året har gått fortare än alla nadra år känns det som och det går bara fortare och fortare! Det är nästan så att man börjar fundera öve rom det är något i rymden som påverkar tiden? Haha nej men ibland går den för fort helt enkelt. Man hinner inte stanna till och tänka efter innan allt är över. Fast ibland kanske det bara är bra att den går så fort!?

Humör: Glad och "det fixar sig-tänkande".
Värsta: Mitt högesknä som bara blir värre...
Vill ha: Körkort! jag får nog sätta igång snart;)

Framtiden?

Jag har funderat extra mycket på min framtid på sistone. Det är ju så svårt att veta vad man ska göra efter gymnasiet o.s.v... Förut var jag nästan säker på vad jag ville. Men nu vet jag inte alls. Det jag ville håller nog inte. Och jag är inte noga med det längre. Det känns som att jag har så många olika drömmar att jag inte vet vad jag ska göra med mitt liv längre. Jag behöver egentligen inte ens fundera för framtiden blir ändå nästan aldrig som man tänkt sig och det löser sig alltid i slutändan. Men man kan ju inte låta bli att fundera. Och fundera får man göra:)

Vad har du för planer efter studenten? Vad är ditt drömliv?

Jag har ju alltid, alltid velat jobba med hästar som jag alltid, alltid har älskat. Det har alltid varit min dröm, för utom när jag var riktigt liten. Då ville jag bli sjuksköterska. Haha. Jag kanske var 6 år och sprang alltid runt och ville leka sjuksyster:) Ända sedan högstadiet så har jag alltid velat gå hästhållning på gymnasiet. Jag visste liksom redan vad jag ville så det hela var väldigt enkelt för mig när jag skulle söka. Ett tag funderade jag även på omvårdnadsprogrammet men kom ganska snabbt på att det inte skulle vara något för mig (funderade även på etsetisk teater som jag sökte till i tredje hand efter naturbruksgymnasierna Nuntorp och Dingle).  Nej jag hade bestämt mig väldigt tidigt för hästhållningen. Jag gick ur nian med halvkassa betyg, men hade tur och kom in på Nuntorp i alla fall:) Var ju väldigt enkelt att komma in där och det krävdes ju inga toppbetyg direkt. Jag hade ju gymnasiebehörigheten. Jag vet att jag valde rätt linje på gymnasiet. Så länge man går något som man tycker är roligt så ordnar det sig! Och vem säger att man inte kan jobba med något annat bara för att man pluggar en viss sak?:)

Ni som ska söka till gymnasiet nu, ha inte panik. Jag kan bara råda er till att välja något som ni tycker är intressant och roligt! Tänk inte för mycket på jobbmöjligheterna i framtiden o.s.v. Gymnasiet är en rolig tid i livet! De tre åren går fruktansvärt fort och man skaffar sig livsviktiga vänner! Jag kan inte fatta att jag redan ska ta studenten i april. Jag började ju nyss ettan liksom? Vad har jag för planer efter skolan? Hmm... Inga! Lite läskigt. Jag ska nog försöka att skaffa mig ett jobb direkt. Jag har inga planer på att plugga vidare faktiskt. Och som det ser ut nu så kan jag inte ens det. Komvux blir ju svårare att komma in på bara för att läsa upp gymnasiebetyg. 

Som sagt så har jag många drömmar om framtiden. En av dem är att senare i livet driva en liten hästgård av något slag och sitta hemma på gården om kvällarna/morgnarna och skriva bra böcker när jag inte reser. Jag älskar att skriva! Författare skulle vara något fruktansvärt roligt! Jag har alltid hållt på och skrivit, ända sedan jag var liten. Jag kommer ihåg i skolan på typ lågstadiet när jag skrev nästan långa uppsatser när vi bara hade som uppgift att skriva en liten kort berättelse. Hihi. Och lärarna sa alltid på varenda utvecklingsstamtal att jag alltid skrev så intressant och bra.

Och jag känner att den här texten börjar bli lite väl lång när man pratar om att skriver lite för långt... Men framtiden ordnar sig alltid så det är ingen idé att oroa sig för mycket och ha panik! Den blir där emot sällan som man tänkt sig. Men man kan påverka sin framtid, det är ditt liv och dina val. Du kan forma ditt liv som du vill. Ingen annan ska bestämma något åt dig. Kom ihåg att du själv är din och ingen annans heller! Ingen äger dig. Ingen äger en annan människa. Och glöm inte att aldrig ge upp dina drömmar! Fortsätt alltid att sträva efter målen, kämpa för det du vill! Vill man något tillräckligt mycket så kan man.


Dagen innan

Yes och här sitter man såhär dagen innan skolan börjar. Ska faktiskt bli riktigt skönt att komma igång! Men det har jag säkert sagt förut eller?:)

Är proppmätt efter middagen. Bakpotatis, oxfilé och någon sås. Gott men... mättsamt som sagt. Usch. Känns som att jag inte kommer vara hungrig på en vecka nu. Haha.

I morgon kommer Jessica hit på morgonen så åker vi till skolan ihop:) Börjar 11.20. Ska bli jättekul att träffa alla igen. Och det ska bli riktigt roligt att se vilka alla nya ettor är också. Jag vet ju en sen innan som kom in, kanske två. Det här året kommer bli jättebra har jag en känsla av!:) Jag hoppas att min känsla har rätt.

Idag har jag tvättat och fixat. Åkte en sväng till Granngården för att kika ridstövlar och skor. Bara som lite inspiration och att få ett hum om vad som finns ute nu. Blev såklart en liten trip till resten av alla butiker för att kika.


Hiss: Facebook! - Haha ni har säkert hört allt tjat om facebook på rix morronzoo, vem som är för och emot och varför. Jag hissar facebook för det är ett kul sätt att hålla kontakt med gamla och nya vänner. Det finns massor att göra där! Det är socialt och ja... jag är för facebook helt enkelt! Gå med i facebook gott folk! I början när jag nyss hade skaffat facebook så tyckte jag att det var skittråkigt. Men allt eftersom så har det blivit nice som fan! Jag är inloggad varje dag och checkar läget. Ge det en chans ni som inte använder det:)

Diss: Söndagsångest! - Just därför tänker jag aldrig ha någon söndagsångest:) Till vilken nytta liksom? Man får inte mindre plugg för att man får söndagsångest. Och måndagen kommer inte längre ifrån dig för att du sitter hemma på söndagskvällen och har "ångesten". Njut i stället av helgens sista lediga dag och hitta på nåt kul i stället!:)

Måste göra: Gå en rask promenad. Skönt!

Längtan: En solsemester med mina närmaste vänner<3 Som sagt så hade vi ju planerat en turkietresa i höst. Men p.g.a olika anledningar så kommer vi att skjuta på den till obestämd tid. Men den kommer, den kommer! :)

Puss.

Livstecken och lite höstkänslor


Jag har ingenting att blogga om idag känner jag. Mitt huvud är rätt tomt på ämnen och jag är tröttare än tröttast idag. Jag har varit i Lilla edet en sväng, handlat lite och sedan har jag sovit. Jag har varit helt slut idag! Yrsel och huvudvärk är ingen bra kombination heller. Men jag tror att det beror på lite sömnbrist. Ingen fara, jag ska skärpa mig! Trots att jag inte har något vettigt att skriva om så tänkte jag ändå sända er ett livstecken:) Hihi.

I morgon ska jag tvätta lite. Skolan börjar redan på måndag! Ska bli rätt skönt ändå, lite fasta rutiner på dagarna. Och att träffa alla underbara vänner kommer bli helnice! Jag vill ut och shoppa lite i morgon. Behöver ett par skor känner jag. Men det jag behöver mest är nog ett par ridskor/stövlar. Behövligt! kanske blir en kikrunda på Granngården:) Jag gillart! Jao, snart kommer vardagen igång igen kära vänner. Vissa av er har säkert redan börjat jobba. Det känns i luften att det börjar dra ihop sig rejält nu. Det är kallare och råare i luften, vinden är på ett helt annat sätt och människorna börjar klä sig höstigt! Men jag har inte panik längre. Hösten kommer bli helnice! Jag fyller 18 och bara för att det är höst så behöver man inte sitta inne och deppa!

Dess utom så kommer sista året på gymnasiet att bli det bästa skolåret någonsin! Eller vad säger ni Nuntorpare?:)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0