Hej världen. Jag ska väl inte ljuga med att jag fortfarande sitter i min pyjamas. Just nu söndagsmyser jag i soffan och tittar på någon dokumentär om hundar. Och nu är jag  lite smått förbannad sådär. Det kokar lite i mig. Folk färgar sina hundar i regnbågens alla färger. De målar även klorna med nagellack på stackarna. Jag trodde att sån skit var en utdöd trend.

Sedan ställer de upp i tävlingar och utställningar med sina hundar.

Altså en illrosa pudel? Stackars hjärta. Eller är det så att hunden faktiskt inte bryr sig om vilken babyfärg den har i pälsen? Eller skäms de? Lider de?

Jag är hur som helst STARKT emot det, eftersom att jag absolut inte tycker att man ska förmänskliga hundar och de är inga leksaker. Jag tycker att man ska anpassa miljön och dagliga rutiner så mycket som möjligt efter hundens naturliga behov och beteende. Det tycker jag om vilket djur man än har. Jag tror inte att den rosa färgen och det babyblå nagellacket hör till där. Nä, det får änna finnas gränser på hur långt man kan gå när man stylar sina husdjur...






Helt absurt!!!! Stackars krake...

Är det bara jag som känner mig övergiven och helt tom när höstmörkret kommer? Som om hela världen har ödelagts, som om alla utom en själv bara har gått upp i rök. Tomheten. Den där känslan. Det är en ruggig känsla som kan jämföras med en ångestattack. Nästan i alla fall.

Jag är inte det minsta ensam. Eller övergiven. Men känslan. Nästan som söndagsångesten jag fick varje söndagkväll när jag gick på högstadiet. Horrible. Jag tror att min årliga höst och vinterdepression är på väg. Åh. Om jag ändå bodde i Thailand under vinterhalvåret. Jag orkar liksom inte med 5 månaders tårar och ångest.


Såhär känner jag när vintern kommer sedan:


Det är därför jag mår piss redan nu, jag vet ju vad som väntar. Något tips på hur man kan få bukt vinterdepressionen? Biomys, choklad, stearinljus och spatönterier fungerar liksom inte. Även om jag älskar spatönterier och mysiga kvällar på stan.

Hjärtat, tala till mig.

Ensam är inte alltid starkast. Vilken tur att du aldrig någonsin är Ensam.

En plan. Jag har en plan. Tror jag. Den är inte långsiktig och många skulle säga att den inte var att lita på, att jag borde satsa på något som jag kan hålla mig till hela livet, att den är dålig. Men var så jävla tråkiga då. Vem fan vill göra samma sak hela livet? Livet ska leka, livet ska gå upp och ner, livet behöver inte vara densamma hela tiden. Man måste våga lite. Våga ta risker, stora som små! I stället för att grubbla över vad man vill med sitt liv i flera år; gör något som är kul i stället. Gör det du känner för för stunden medans du inte vet. Bara gör det i stället för att ha ångest och tänka "Men vill jag verkligen detta då?". Jag har små kortsiktiga mål hela tiden i stället för att försöka hitta "mitt rätta jag", "mitt kall". Jag vet vad jag vill just nu. Inom den närmsta tiden. Och jag vet inte vad det leder till senare. Men måste jag veta? Måste man? Nej. Har men ens ett kall? Finns det något "rätta" för varje människa? Ta inte allt så himla seriöst hela tiden. Allt behöver inte vara gravallvarligt hela tiden.

Love to you.

Det är dags att växa upp, ta tag i mitt liv och bli vuxen.
Eller?

Vad är vuxen då? Många vuxna är ju inte vuxna.
Äh vadfan, njut av livet och lev rövare!:) Ha kul.
Kämpa på. Och se hur det lönar sig att kämpa.

Våren - såklart! Finns det något mer underbart än när
det börjar bli närmare 18-20 grader utan ett minustecken
framför? Igår var det 18 grader. 18 grader! Jag satt utan-
för stallet och bara njöööt efter jobbet. Idag på morgonen
frös jag inte ens! Wow! Jag börjar dess utom bli tantig och
vill helt plötsligt vårstäda balkongen, planteare blommor
och läsa dagstidningen med en kopp kaffe. Vår!


Skön vårbild tagen med mobilkameran vid en uteritt
för ett par år sedan;)


Misslyckande - Jag är så trött på att alltid mislyckas med
allt. T.ex. bantningen/viktnedgången. Jag är en stor besvike-
lse för mig själv därför att jag lovade mig själv att jag skulle
se ut som Carmen Electra eller Megan Fox nu i sommar, förra
året. Nu har jag slutat ha förväntningar. Just för att jag är lat
och aldrig håller vad jag lovar mig själv. Hur kan jag vara så
elak mot mig själv och inte bara göra det? Inte bara hålla vad
jag alltid lovar och sluta äta godis! Och en till grej som faktiskt
stör mig... Eller stör och stör... Jag beundrar alla underbara
människor med talanger! Alla som är så fantastiska och beg-
åvade. Somliga kan sjunga, andra kan måla som ingen annan
kan medans den tredje skriver grymma dikter typ! Altså, jag då?
Haha jag är den mest talanglösa människan på jorden! Jag kan
verkligen ingenting! Var är min talang? Det enda jag kan är
att låtsas vara bra! Haha!:) Rida är liksom bara något jag har
lärt mig för att jag har ett stort intresse för det , jag anser mig
inte vara någon talang där. Visst, jag har jävligt bra hand med
djur men det kan alla lära sig! Jag är inte så smart och helt efter
ibland, brukar leva i min egna lilla bubbla.
Hur talanglös jag än är så tänker jag ändå erövra världen och
göra succé en dag;) Vad min succé än blir så får ni vänta och
se!

Den här bilden väcker mer än tusen känslor hos mig! Jag vill
bara spricka. Nu känner jag förväntan, längtan, förhoppning,
saknad, upprymdhet... och massor jag inte kan beskriva. Jag
vill tro på en framtid med den här bilden som vardag. Och jag
lovar er. I alla fall ett tag.

                                              

Ögonbrynspenna - Vad skulle jag göra utan min
ögonbrynspenna nu för tiden? Ögonbrynen blir så
mycket finare och mer markerade vilket gör stor
skillnad i ansiktet. Fixa till en snygg form på brynen
naturligt (absolut inte för smala!!), helst en ganska
naturlig form i förhållande till ditt ansikte. Det är ju
inte så jättesnyggt om formen som inte passar ditt
ansikte! Be någon som kan att hjälpa dig om det är
svårt att plocka ögonbrynen:) Sedan använder du bara
pennan som en ifyllning, inte för starkt helst. De ser oftast
mer "välvårdade" ut då. Viktigt att pennans färg ser natur-
lig ut på dig. Egentligen är pennan jag använder nu en aning,
liiite för mörk. Så jag tänkte gå och fixa en lite ljusare, tänkte
be någon utbildad och kunnig att  välja ut den perfekta färgen
för mig!



Könsdiskriminering - Åh vad trött jag blir. Jag blir så arg
att jag kokar typ. Här om dagen gick jag i affären för att
handla mat. Då kom jag och syrran till leksaksavdelningen
för att passera den till kattmaten. Då ser jag en leksak som
får mig att koka. Ett stort rosa paket innehållande rosa stryk-
järn och tvättmaskin. Att jag inte dog. Det utrstrålar ju i tidig
ålder att tjejer ska minsann tvätta och städa. Hela paketet var
så tjejigt det kan bli medans verkstadsleksaker fanns till killarna.
Okej visst, vi är inte lika. Tjejer och killar är olika. Vissa saker
ligger lite i generna, så är det, det är bara att acceptera. Men
man borde tänka lite på vad man signalerar ut till små barn med
saker och ting. Haha det värsta jag har varit med om var en gång
när jag gjorde praktik hos vaktmästarna på skolan i gymnasiet.
Vi skulle skruva ner ett växthus. Då säger ena vaktmästaren till
mig att "ja du kan ju stå nedanför och räcka killarna verktygen,
du är ju tjej". Han sa verkligen de orden. Just då blev jag inte så
arg för att det värsta jag vet är att leka händig och att mixtra med
såna saker men vadfan liksom!
Eller varför kan tjejer hångla hejvilt med varandra på vilda fester
utan att någon bryr sig och att det i stället är så jävla hett och
uppskattat av killar, men skulle två killar göra samma sak blir de
oftast kallade för äckliga bögar eller något liknande? Och på tal om
det så är homofobi det värsta jag vet. Herregud vi lever på 2000-talet,
väx upp ffs!

                                                      

Vår - Åh red två underbara ritter i solkskenet idag, och vad solen värmde.
Jag älskar vår, eller vem gör inte det? Tänk första gången man kan gå ut
utan tjocka vinterjackan eller när de nya tygskorna används för första gången.
Ååh, kärleek.
 


Kedjemeddelanden - Kedjebrev och kedjemail är fanimej bland det värsta
jag vet! Att man ens orkar hålla på och skicka dem? Att man ens går på sån skit
som att något skulle hända om man bröt kedjan? Äh, sånt där höll jag på med för
flera år sen men sedan insåg jag hur patetisk jag var som skickade massa jävla
kedjemeddelanden. Detta inkluderar även de som säger att den som skickat medd-
elandet tycker att man är vacker, en bra vän, m.m... Det kan man väl säga till en vän
utan ett jävla kedjebrev?
De enda kedjemeddelandena som är ok är när någon efterlyser något viktigt, typ en hund
eller nåt.

                                             

Plateau - Jag älskar plateauskor! Som
mina nya jag köpte. Fifan vad snygga de är.
Jag är kär. Ja man kan bli kär i ett par skor.
Blir inte dessa fetanajsiga i morgon på nyår
till en svart volangklänning?:) Köpta på Scorett.






Damm - Altså damm. Helvete vad det skapas fort.
Stora jävla dammråttor under sängen. Mysigt, not.

Alla har vi nog drömmar om saker som vi vill göra innan vi dör.
Och ingenting är ju omöjligt om man bara vill det tillräckligt mycket.
Här är några saker som jag måste ha gjort innan jag dör. Och jag
ska se till att alla punkter genomförs. Listan kommer säkert att fyllas
på med tiden...

• Åka på vildsafari i Afrika.
• Simma med delfiner.
• Resa till/i varje världsdel.
• Köpa mig en riktigt fin dressyrhäst.
• Bli något inom det jag brinner för.
• Bli en riktig jäkel på att rida dressyr.
• Leva loppan och bara njuta av galenheter som ung.
• Kunna tänka tillbaks som gammal och minnas ett alldeles fantastiskt liv.
• Känna att jag har gjort någon nytta i denna värld och hjälpt behövande människor på något sätt.
• Känna att jag har åstadkommit något bra för miljön och gjort många fler insatser än jag redan har gjort.
• Krama en apa.

Jag är glad för varje dag jag lever. Jag är glad för allt jag har. Jag är glad för att jag har många möjligheter i mitt liv. Jag är glad för att jag är jag. Och jag är glad för att jag älskar mig själv. Jag är glad att jag är stolt över mig själv. Och jag är överlycklig över att jag aldrig ger upp trots att det är på gränsen många gånger. Jag är glad och lycklig över att jag har er omkring mig. Ni som älskar mig. Ni som jag älskar.

Man kan uppnå precis vad man vill. Snart kommer jag att bevisa för mig själv att det är sant. Snart. Jag kommer aldrig att sluta tro på mig själv. Jag förtjänar att tro på mig själv.

Det viktigaste är att man själv är stolt över sig själv. I alla lägen. Jag ångrar ingenting. Det borde inte du heller göra. Var stolt.

Jag måste bara hylla Vi gillar olika-kampanjen! Det är viktigare än någonsin att säga det nu. Vi gillar olika! Länge leve mångfald! Främlingsfientligheten måste dö ut.

Och jag är emot all rasism. Det är inte bara bland svenskar som det existerar utan rasism har såklart sin existens även omvänt och mellan olika folkgrupper och nationaliteter. Inget av det är okej. Inget av det är något annat än förjävla skamligt. 
Ett exempel är t.ex. Frankrike som skickar ut alla romer just för att de är romer. Vad fan händer med världen? 

Jag gillar olika, det hoppas jag att du också gör. 

Det är oerhört skamligt och pinsamt att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Det som verkligen inte fick hända. Det är rent ut sagt förjävligt. Och jag tycker att alla ni som röstat på SD borde skämmas över vilka ni är. Över vad ni vill. För det ni antagligen vill är att skapa ett kallare Sverige. Ett kallare, otryggare och mer diskriminerat samhälle. Men jag tycker också att ni som röstat på SD ska stå fullt ut för de ni är. Det värsta jag vet är de rasister som uttalar sig om invandrare och utlänningar men sedan går och käkar en kebab med palestinasjal runt halsen och sedan går hem i nästa stund för att boka en nöjesresa till Turkiet. Nä fyfan. "Vi är verkligen inte rasister". Nähä? Jag blir oerhört upprörd över att så många röstade på SD. Upprörd. Vad vill ni? Är det jobbigt att se en mörkhyad person på stan? Är det jobbigt att se personer med slöja i bankomatkön? Är det jobbigt att Sverige är mångkulturellt och att man ska få vara den man vill och är? Herrejesus. Är det ett problem att många invandrare och utländska lever i Sverige? Nej det är inget problem. Problemet är ni. Det är ni som är poblemet. Ni vill bara ha något att skylla på. Såna jävla ynkryggar ni är. Fyfan.

Och givetvis är jag besviken över att De rödgröna inte vinner (men å andra sidan, som sagt, ikväll så finns ingen vinnare nu när den här situationen har uppstått)... Men det finns nog hopp. Mycket måste ändras till valet 2014. Och nu måste samtliga partier ta sitt ansvar, SD måste ur riksdagen. För Sveriges skull.

Och tur är väl det att det i alla fall finns betydligt många fler i Sverige som vill spotta på SD än de som vill ha dem i riksdagen. Jag hoppas att det förblir så.

"Nu när jag tänker efter... så slår det mig att en av mina små fina drömmar i livet faktiskt har gått i uppfyllelse. Och det är ju helt jävla fucking fantastiskt. Det slog mig nu efter ett bra tag. Vad långt jag har kommit egentligen, vilket stort kliv jag tog. Trodde jag aldrig för några år sen. Ibland får man tycka att man själv är så sjukt fantastisk. Nu tänker jag tycka så om mig. Jag har lärt mig att slutar man kämpa så slutar man inprincip att leva. Och att man kan allt man vill. Iaf det mesta. Hell yes."


Dessa rader hördes i mitt huvud nyligen. Det är nog bara jag själv som förstår vad det handlar om. Jag har lärt mig att se de små bra sakerna som gör livet lite mer fantastiskt. Lite mer mmm i livet haha! (okej då, skämt åtsido).
Nej men ser man de små bra detaljerna och inte hakar upp sig på de många dåliga så blir livet lite enklare. Eller ganska mycket enklare. Och det är tack vare detta som jag har uppnått detta som mina tankar handlar om. Som jag kämpar och aldrig ger upp. Det är värt allt hårt man går igenom till slut. Det är det verkligen. Att inte hela tiden slinta och ta de enkla vägarna i livet. Ibland måste man välja den svåra och ta sig över alla skyhöga och svåra hinder. Det är då som målet på hinderbanan lönar sig bäst.