"Nu när jag tänker efter... så slår det mig att en av mina små fina drömmar i livet faktiskt har gått i uppfyllelse. Och det är ju helt jävla fucking fantastiskt. Det slog mig nu efter ett bra tag. Vad långt jag har kommit egentligen, vilket stort kliv jag tog. Trodde jag aldrig för några år sen. Ibland får man tycka att man själv är så sjukt fantastisk. Nu tänker jag tycka så om mig. Jag har lärt mig att slutar man kämpa så slutar man inprincip att leva. Och att man kan allt man vill. Iaf det mesta. Hell yes."


Dessa rader hördes i mitt huvud nyligen. Det är nog bara jag själv som förstår vad det handlar om. Jag har lärt mig att se de små bra sakerna som gör livet lite mer fantastiskt. Lite mer mmm i livet haha! (okej då, skämt åtsido).
Nej men ser man de små bra detaljerna och inte hakar upp sig på de många dåliga så blir livet lite enklare. Eller ganska mycket enklare. Och det är tack vare detta som jag har uppnått detta som mina tankar handlar om. Som jag kämpar och aldrig ger upp. Det är värt allt hårt man går igenom till slut. Det är det verkligen. Att inte hela tiden slinta och ta de enkla vägarna i livet. Ibland måste man välja den svåra och ta sig över alla skyhöga och svåra hinder. Det är då som målet på hinderbanan lönar sig bäst.