Oj vilken resa. Stackars Emelie som fick köra hela långa vägen till Hageby gård! Gården var jättemysig och jag trivdes där. Jag hade beslutsångest men bestämde mig dock för att åka hem och inte ta jobbet. Både Ann och Bengt var supertrevliga och jag gillade dem! Fina hästar och trevlig personal! Dock skulle en av mina arbetsuppgifter innebära att åka ensam ner med Ann till t.ex. Holland med typ nio hästar, startanmäla henne, hålla koll vad som händer i sekretariatet, ta hand om alla nio hästar (hingstar också) alldeles ensam och följa tidplanen supernoga. Och jag kände att det kunde bli lite för jobbigt och svårt för lilla jag. Jag har inte ens stor erfarenhet av tävlingar på det viset och inget får ju bli fel heller. Märker hon att det blir för många fel så åker man nog ut altså;)
I stallet och på gården kände jag att jag skulle klara av tidsplanen och uppgifterna men detta med de stora internationella tävlingarna altså, det gör mig mest nervös! Så jag och Emelie lämnade gården igår kväll. Sedan ringde jag Bengt som just då inte var hemma och förklarade att detta var nog inte något för oss och tackade för att vi fick komma. Då säger han "Oss emellan Sabrine; jag tror absolut att du skulle klarat jobbet! Jag ser att du är glad och positiv till allt hela tiden och du skulle fixat detta, tvivla inte". Gaah, kunde han läsa mina tankar? "Jag tycker absolut att du ska satsa på hästbranchen i framtiden och hitta ett stall du vill till. Tänk på det! Du är duktig och kan. Jag är nämligen god vän med Rolf-Göran Bengtsson och han har haft samma hästskötare i elva år...blabla..".

Shit, hans ord gav mig ju ännu mer ångest över att jag tackade nej! Men det gav mig också ett höjt självförtroende, att höra från en så rutinerad och erfaren människa inom branchen att man är duktig och klarar av saker. Skoj! Så nu sitter jag här hemma och vill bara tillbaka för en provmånad. Borde jag ringa tillbaka efter helgens tävlingar? Eller borde jag kanske stanna hemma och fokusera på mitt körkort, fixa ett jobb i Trollhättan och bara ta till mig den här lilla resan som en erfarenhet och suga åt mig vad han sa?

Hur som helst så började vi åka hemåt igår kväll. Men Emelie höll på att somna framför ratten så vi tog in på vandrarhem efter 52110 felkörningar typ. Vi sov ut ända till 11 i förmiddags! Helt underbart. Så åkte vi till Ullared och shoppade på ridsportsavdelningen innan vi åkte hem. Fick med mig bl.a. ridbyxor, sporremmar, tömmar och lite smått och gott:)

Skoj liten trip i alla fall.

Snart ska jag lägga mig. I morgon blir det Överby, stallet med Anna och 18-årspartaj hos Josefine på kvällen.

Puss:*